Ibland känns det som att jag “jobbar” från morgon till kväll. Är jag inte på mitt faktiska jobb, så drunknar ögonen i forskningsartiklar eller kurslitteratur. Och har jag lite fritid så letar jag efter inspiration till lägenheten, till min garderob, till bloggen och till min (pedagogiska) Instagram. Jag letar också efter nya intressen, nya hobbyn, ny kunskap, nya utbildningar, någon ny sysselsättning och nya idéer till min yrkespraktik. Allt sker dessutom parallellt, så jag börjar någonstans och gör lite av allt på en och samma gång. Hittills har det fungerat rätt bra faktiskt, även om det kan kännas lite stressigt ibland. Jag kan erkänna att jag har varit väldigt duktig på att sysselsätta mig själv på sistone. Kanske lite för duktig, för jag är i stort sett ALDRIG “ledig”.

Men! På sistone har jag faktiskt ägnat mig åt något vettigt. Eller ja, allt jag gör känns vettigt på ett eller annat sätt, men… det här känns extra vettigt…? Jag har nämligen skapat/programmerat två digitala spel – båda med hjälp av enklare (block)programmering. Det första spelet är ett digitalt memory, där målgruppen är flerspråkiga barn/elever. När spelaren vänder på ena kortet så läser berättarrösten upp ordet på svenska, och när spelaren hittar det matchande kortet så läser berättarrösten upp ordet på modersmålet. Hittills har jag fokuserat på svenska och arabiska ord, men tanken är att utöka spelet så småningom till att innefatta samtliga språk i barngruppen. Jag kan bara några få ord på arabiska, så det är tur att jag har en kollega som kunde hjälpa mig att översätta orden. Barnen fick testa spelet i tisdags och det var verkligen ett vinnande koncept. Jag måste bara hitta ett sätt att lösa en återkommande bugg på – sedan är allt på plats.

Det andra spelet är ett textäventyr. Jag fick inspiration från ett spel som min lärare visade på seminariet i måndags, och bestämde mig för att skapa ett liknande spel. Jag utgick från samma berättelse, men jag photoshopade bilder som kunde ge barnen möjlighet att få en bättre förståelse för innehållet. Bilderna kunde konkretisera innehållet i berättelsen, som i sin tur kunde bidra till samtal. Jag spelade och dramatiserade spelet i tisdags och det var riktigt kul! Känner att jag vågar mig på att skapa fler textäventyr nu som kan fånga och utveckla barnens intresse för texter. Det får bli en av flera uppdrag som jag ger mig på i helgen.