13 juni. Natten till den 13:e juni vaknade vi tidigt och åkte till Newarks flygplats. New York i mörker var riktigt läskigt. Många hemlösa men framför allt personer som var starkt påverkade. Vi flög från Newark till Los Angeles (LAX). Flygresan tog ungefär sex timmar och strax efter att vi hade landat så åkte vi och hämtade ut hyrbilen (som vi hade hyrt från Alamo).

Vi körde förbi Manhattan Beach/Pier, Long beach, Crystal Cove State Park, Dana Point och Solana Beach.

Därefter fortsatte vi att köra längs kusten och landade till slut i närheten av San Diego, där vi käkade på BBQ And Cold Beer.

Under hela resan hade vi ingen aning om var vi skulle sova om nätterna. När vi närmade oss San Diego bestämde vi oss för att spontan-boka ett rum på California Dreams Hostel, som hade tråkiga (fängelselika) sovrum men riktigt fräscha och moderna delade badrum. Tänk er ett studentboende med kök, pool och jacuzzi.

14 juni. Dagen efter checkade vi ut från vandrarhemmet och åkte vidare.

Här var vi i San Diego. Först ut: Black’s Beach. Magiska klippor!

Därefter åkte vi till La Jolla. Helt klart en sevärdhet.

Destination: oklart. Men jag skulle gissa på La Jolla/Sunset Cliffs National Park.

Vi körde vidare till Ocean Beach. Inte någon större sevärdhet tyvärr.

Sedan åkte vi till Old Town i San Diego.

… och Gaslamp Quarter samt Balboa Park.

När vi närmade oss vår slutdestination för dagen (Palm Springs), så åkte vi och käkade på Siamo Napoli restaurant. Personalen var minst sagt duktiga på att fylla på med vatten när glaset var halvtomt…

Efter en lång och intensiv dag så checkade vi in på Vagabond Motor Motel i Palm Springs. Ni kan ju tänka er hur exalterade vi var över att motellet hade en egen pool.

För att inläggen inte ska bli alltför långa så har jag valt att dela upp dem i flera inlägg. Klicka här för att komma till USA resan del 3.

Jag har en tendens att “glömma bort” sekvenser ur en resa, och nu är det lite mer än tre månader sedan vi åkte till USA så det börjar bli dags att få ner så mycket som möjligt i ord och bild.

Och hörni, herregud vad jag hade stressat sönder över den här resan. Stressen började egentligen för några år sedan. Jag hade bokat en resa till USA två gånger tidigare, men ingen av resorna blev av. Först hade jag missat visum-kravet (i samband med att Trump bestämde att inte utfärda visum på 90 dagar). Andra gången hade jag ett utfärdat visum, som jag för övrigt också stressade sönder över, men inresa till USA var inte möjligt på grund av COVID-19. Dessutom var visumet inte en garanti för att jag skulle släppas in i USA. Jag hade hört från alla möjliga håll att jag troligtvis skulle behöva svara på massa frågor, gå på förhör… Så jag började ställa in mig på det värsta tänkbara.

7 juni. Köpenhamn-Newark. Vi flög från Köpenhamn till Newarks flygplats i början på juni. Jag hade aldrig varit så nervös och stressad på en flygplats. Så ni kan ju tänka er hur förvånad jag var när jag inte behövde svara på några avancerade frågor/sitta i förhör på någon av flygplatserna. Jag kan än idag inte förstå hur “enkelt” det var att resa till USA. 

På flyget hade jag turen att få sitta bredvid två helt fantastiska syskon. Vi hade riktigt kul ihop – så pass att vi fick en tillsägelse av passagerarna framför oss. Vi gav varandra tips på sevärdheter i New York, alltifrån mat till specifika platser. På kvällen råkade vi på varandra igen på Times Square.

På kvällen promenerade vi på Broadway.

Jetlagen började smyga sig på när vi tog en promenad i Central Park.

Titta vilken liten sötnos vi hittade i ett träd!

8 juni. Dagen efter testade vi Amazon Go och köpte med oss frukost till hotellets “Top View”. Vi hade verkligen lyckats pricka in ett bra hotell, både när det gäller läge och offentliga utrymmen.

Efter frukosten började vi utforska Manhattan. Här hade jag precis köpt min första iced coffee.

En Kashma som fotograferar Empire State Building.

Inte många meter ifrån Flatiron Building…

Vi besökte Greeley Square, Union Square och massa andra square’s när vi var i NY.

En kort tripp till bland annat China Town, Little Italy och SoHo.

Vi tog även en promenad till Wall Street…

… och till 9/11 Memorial…

… Och tillbaka till hotellet. Här är ett av hotellets offentliga utrymmen. Man kunde beställa mat och dryck.

På kvällen kände vi att vi behövde komma iväg en stund, så vi tog en kort promenad till Tramway Plaza och åkte tramway över till Roosevelt Island. Vilken vy!

Efter Roosevelt Island köpte vi snacks + öl och njöt av utsikten från hotellets “Top View”.

9 juni. Dagen efter tog vi färjan till Ellis Island.

Efter Ellis Island besökte vi Greenwich/West Village. Vi käkade på John’s Of Bleecker Street, som hade fått bra betyg och var dyrare i pris, men maten var inte någon större hit för någon av oss.

10 juni: Dagen efter ville A gå på jakt efter en riktigt god amerikansk donut. Först promenerade vi till Grand Central – herregud så stort och vackert!

Därefter köpte vi lunch på Di Di Dumpling och promenerade till Little Island samt Hudson River Park.

På kvällen hade vi biljetter till Top Of The Rock. Jag hade längtat så mycket efter att få stå där och blicka över New York i solnedgången.

11 juni. Vi hade i stort sett varit överallt på Lower Manhattan, så nu ville vi upptäcka hela Upper Manhattan. Först ut: Levain Bakery.

De sålde riktigt goda och maffiga kakor. Jag mådde inte särskilt bra efter en halv.

På kvällen tog vi tunnelbanan till Brooklyn.

En av sevärdheterna på vår lista var att promenera på Brooklyn bron. Så vi promenerade hela vägen tillbaka till hotellet.

12 juni. Detta var vår sista heldag i NY. Vi gick på zoo och åt riktigt goda hamburgare på Shake shack.

Tankar och reflektioner

• Amazon Go = ett riktigt smidigt och prisvärt frukost-alternativ.
• Hotellet (Pod51), var verkligen perfekt för vårt ändamål. Superbra läge också.
• Maten i New York var oftast dyr i pris (jämfört med maten i Sverige). Den var också väldigt smaklös, fylld med kalorier och socker. Iced coffee var till exempel inte något att dricka utan socker.
• Shake Shack och Ray’s Pizza var två restauranger som hade riktigt god mat.
• Vi (eller egentligen mest A) fick skumma utslag under vår vistelse. Oklart varför, kanske något i maten? Jag åt mest sallader så jag var inte lika utsatt.
• Vi samlade på oss många steg när vi promenerade på Manhattan. Vissa dagar var vi uppe i över 30 000 steg. Ett tips är att promenera mycket på Manhattan. Då får se man och uppleva en hel del.
• 5th Avenue var inte något märkvärdigt.
• Antalet dagar i NY var lagom, nästan för många med tanke på hur mycket vi hann se de första dagarna.
• Åker man till NY bör man ha en lista på restauranger som säljer god mat och dryck. Många gånger köpte vi kalla rätter, snacks och dryck från “Farmacy”s, som inte var särskilt prisvärda.
• NY var verkligen inte som på film. Vårt hotell låg bra till, men bara några block bort såg verkligheten annorlunda ut. Och herregud vad det luktade (gräs/mat) överallt!

För att inläggen inte ska bli alltför långa så har jag valt att dela upp dem i flera inlägg. Klicka här för att komma till USA resan del 2.

Nej men hörni. Var börjar jag? Snart är det 13 år sedan jag skrev mitt första (dokumenterade) blogginlägg och det är strax över 2 år sedan som jag skrev mitt, vad jag trodde var, sista blogginlägg. Det har hänt så, SÅ mycket sedan dess. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och utvecklats mer än vad jag någonsin hade trott att jag skulle göra på så kort tid. Men såklart, när vardagen flyter på så är det svårt att se hur mycket man har förändrats längs vägen.

Hur som helst känner jag mig redo för en ny start. Jag tror att det är just det som jag är ganska duktig på: att börja om. Eller åtminstone känna att jag börjar om, även om det inte är ett tomt blad som jag utgår ifrån den här gången. Det är ju trots allt inte mitt första inlägg som jag skriver, men det är det första inlägget i min “nya identitet” – eller rättare sagt: där jag befinner mig just nu i livet.

Jag har arbetat stenhårt för att få tillbaka alla inlägg, bilder, kategorier etc från min tidigare blogg (2016-2022). Det var verkligen inte lätt. Vissa bilder saknas fortfarande, även om det inte är särskilt många. Jag har dessutom återskapat samtliga inlägg från blogg.se och samlat dem här. Allt skulle finnas på ett och samma ställe, tyckte min perfektionist-hjärna. Även om det var kämpigt och tog många arbetstimmar, dagar och veckor… så känner jag mig glad och nöjd över att det är avklarat. Det äldre arkivet är dock lösenordsskyddat. Och vi får se hur mycket av mitt liv som jag kommer att dela här – jag har trots allt inte bestämt mig ännu.

Och hörni, herregud vilken tankeställare jag fick när jag läste igenom mina gamla blogginlägg. Många inlägg bidrog till skratt (“Hur kunde jag tänka såhär?! Hur kunde jag publicera det här?!). Andra inlägg fick mig att inse vilka konstiga uppfattningar som jag har haft om vissa saker genom åren. Men framför allt tyckte jag att jag såg en person i sorg. En person som kände sig vilsen, arg och ensam. En person som trodde sig veta mycket om allt, fast egentligen var det inte alls så. Det var minst sagt en känslomässig resa som jag gjorde när jag gick igenom inläggen. Det kändes som att jag gick tillbaka in i den personen som jag var när jag skrev inläggen, och jag kunde “känna” den sorg som jag var i då. Även om det var en tuff resa så upplever jag att det blev som en tankeställare för hur långt jag har kommit i livet. Som person alltså.

Det känns på något sätt befriande att få skriva av mig mina livshändelser igen. Och kanske även givande på något sätt att få blicka tillbaka ibland och se vilka hinder som jag har övervunnit i livet.