Enligt min tolkning fokuserar utbildningen “Kandidatprogram i Digital informationsdesign och utveckling”, som ges av Högskolan i Borås, i högre utsträckning på andra yrken inom IT än interaktionsdesigner. Om man läser om de olika yrkestitlarna som anges i programöversikten så får man fram följande:

Informationsstrateg

“Arbetsuppgifter som informationsstrateger vanligtvis har är att ansvara för övergripande informationshantering där bland annat informationssäkerhet och informationsklassning ingår. I tjänsten kan även ingå att samordna, planera och följa upp organisationens samlade IT-verksamhet på en övergripande nivå”

Min tolkning: Detta är inte relaterat till yrket som interaktionsdesigner.

Innehållsansvarig (content manager)

“Content manager (Innehållsansvarig) ansvarar för att skapa, publicera och uppdatera innehåll i olika digitala kanaler. Content manager arbetar med text, ljud, bild, text och/eller filmklipp. Som content manager ansvarar du även för att följa upp och analysera olika digitala kampanjer.”

Min tolkning: Detta är inte relaterat till yrket som interaktionsdesigner.

Webbredaktör

“En webbredaktör (webbpublicerare / web manager / web editor) arbetar med organisationers och företags webbplatser. Webbredaktören jobbar direkt mot internet och intranät, utvecklar och analyserar webbplatser, fyller dem med innehåll och ansvarar för att de hålls aktuella. Som webbredaktör ser du till att webbplatsen uppfyller de behov användarna har och att informationen som publiceras är aktuell, relevant och korrekt. Det kan röra sig om allt från information som företag vill förmedla till sina anställda eller till sina kunder, till att redigera och publicera texter och annonser.”

Min tolkning: Detta är inte relaterat till yrket som interaktionsdesigner – även om “uppfyller de behov användarna har” kan anses falla inom UX.

Webmaster

“Som webmaster har du ansvaret för företagets information på Internet. Du ska se till att tekniken fungerar och att informationen är aktuell. Du bör både vara bra på datorer och också ha en känsla för det estetiska, dvs stil och design samt färg och form.”

Min tolkning: Detta är inte relaterat till yrket som interaktionsdesigner.

UX-designer

“En UX-designer fungerar på sätt och vis som en informationsarkitekt, men har även ett psykologisk förhållningssätt i arbetet genom undersökningar och strukturerade metoder där UX-designern klurar ut så mycket som möjligt om kunden, om behov och önskemål och hur användaren fungerar i interaktion med produkten eller systemet. Målet med UX-designers arbete är att utveckla produkter som upplevs som maximalt användarvänliga, responsiva, smarta, smidiga, snabba och kul! Som UX-designer arbetar du med tester av wireframes, mockups och prototyper. Förkortningen “UX” står för User experience och handlar om konsumentens upplevelse av att använda produkter som mobiltelefoner, datorer och läsplattor samt instrument- och kontrollpaneler.”

Min tolkning: Detta är relaterat till yrket som interaktionsdesigner. Om en interaktionsdesigner förväntas ta hänsyn till både UI och UX så saknas fortfarande en del i arbetet som UX-designer.

Digital designer

“Digital designer / digital content designer / digital media creative sysslar med innovativ design (visuella koncept) för digitala medier. Som digital designer arbetar du ofta i projektform, med fokus på produktion, grafisk design, animationer och innehåll. Digital designer kan specialisera sig och arbeta mot till exempel handel med fokus på e-handel. Det kan handla om utformning och utveckling av e-handel, med appar, kampanjsajter, tjänster och butiksmiljöer. Centrala delar i digital designerns arbete består i så fall av varumärkesbyggnad, användbarhet, tjänsteutveckling och för det krävs det djupgående produktionskunskap.”

Min tolkning: Detta är inte relaterat till yrket som interaktionsdesigner.

Digital tjänsteutvecklare

“Digitala tjänsteutvecklare jobbar med design av allt från idé och prototyp till färdig tjänst som ofta är webbaserad. Då digitala tjänster riktar sig mot slutanvändare blir interaktionsdesign, UX och webbutveckling centralt.”

Min tolkning: Detta är relaterat till yrket som interaktionsdesigner. Frågan är dock i vilken utsträckning man fördjupar sig i detta på Högskolan i Borås, eftersom arbetsbeskrivningen kommer från Luleå tekniska universitet som erbjuder en kandidatexamen i digital tjänsteutveckling.

Sammanfattningsvis anser jag att det kan vara intressant att följa utbildningsprogrammet ändå, eftersom det kan ge mig fördjupade kunskaper inom andra områden som kan vara bra för en interaktionsdesigner att känna till.

Vad kan man arbeta med/som efter avlagd examen i något av utbildningsprogrammen?

Stockholms universitet: Kandidatprogram i interaktionsdesign

“Efter avklarad utbildning arbetar du exempelvis som designer av interaktion och gränssnitt (GUI), användbarhetsexpert (UX), utvärderare eller projektledare. Du arbetar med olika digitala miljöer: webb, appar och hårdvara.”

Mälardalens universitet: Interaktionsdesign – informationsdesign

“Exempel på titlar kan vara interaktionsdesigner, användbarhetsdesigner, förändringsledare i digitaliseringsprocesser, projektledare i verksamhetsförändring eller UX-designer.”

Linneúniversitetet: Interaktionsdesigner

“Efter utbildningen kan du arbeta med att anpassa och utveckla gränssnitt för produkter i digitala miljöer såsom webbplatser, programvaror eller spel. Typiska arbetsområden är webb, mobila enheter eller interaktiva miljöer.”

Högskolan i Borås: Kandidatprogram i Digital informationsdesign och utveckling

“Utbildningen passar dig som vill arbeta som informationsstrateg, innehållsansvarig, webbredaktör, webbmaster, UX-designer, digital designer eller digital tjänsteutvecklare.”

Högskolan Kristianstad: Digital design

“Efter examen kan du bland annat arbeta med: 

1. Interaktionsdesign
2. UX/UI-design
3. Webbdesign
4. Kommunikation
5. Grafisk design”

Vad är kärnan i utbildningsprogrammen? 

Stockholms universitet: Kandidatprogram i interaktionsdesign

“Kandidatprogrammet i interaktionsdesign står på tre ben: människa-datorinteraktion, teknik samt individ och samhälle. På programmet får du grundläggande kunskaper i informationsteknik och interaktionsdesign. Du lär dig att hantera och reflektera över hela designprocessen, från konceptutveckling till fungerande prototyper. Med människan i centrum implementerar du interaktiva tjänster och IT-produkter.”

Mälardalens universitet: Interaktionsdesign – informationsdesign

“En praktiknära utbildning där du ges möjlighet att utveckla teoretisk och praktisk kompetens om design med fokus på användarupplevelsen av interaktion med digitala gränssnitt. (…) Under utbildningen lär du dig använda metoder och verktyg för att utforma, testa och utvärdera digitala produkter, tjänster och system. (…) Under utbildningen lär du dig vad som bygger förutsättningar för en bra användarupplevelse. Du får förståelse för hur människan tar in, bearbetar och använder information samt hur sociala och kulturella skillnader påverkar teknikens utformning. Du lär dig metoder för att skapa ett interaktivt berättande, samt processer och projektverktyg som används i utveckling av interaktiva gränssnitt. (…) Några exempel på kurser inom interaktionsdesign är: 

1. digital interaktionsdesign i det fysiska rummet 
2. spelifiering för interaktionsdesign 
3. design genom förstärkt, utbyggd verklighet (XR)

Informationsdesign är ditt huvudämne och du får kompetens inom olika design- och forskningsmetoder. Tillsammans med övriga studenter på informationsdesign läser du kurser i:

1. berättarteknik
2. grafisk form
3. kommunikationsteorier
4. teorier om interaktion, kognition och perception.”

Linneúniversitetet: Interaktionsdesigner

“För att förstå detta samspel (mellan människa och teknik) studerar du människa/dator-interaktion, användbarhetslära och kognitionslära i samma utsträckning som grafisk formgivning, design och metoder för att analysera teknikanvändning. Du får grundläggande kunskaper inom programmering och produktutveckling; från mer analoga metoder som papper, penna och lera till mer tekniska som digital bildbehandling i 2D och 3D. Du får även fördjupade kunskaper inom användaranpassning av olika interaktiva system, samt metoder för att utvärdera, analysera och grafiskt visualisera hur vi samverkar med tekniken runt oss. Utbildningen är starkt tvärvetenskaplig och du utvecklas personligen med entreprenörskap, branschförståelse och innovativt tänkande.”

Högskolan i Borås: Kandidatprogram i Digital informationsdesign och utveckling

“Med förankring i programmets huvudområde, informationsvetenskap, utvecklar du kunskap om underhåll, design och utveckling av effektiva digitala informationsmiljöer. Du kommer läsa kurser inom grafisk informationsdesign, interaktionsdesign, frontend-utveckling, textproduktion, användningsanalys och content management.”

Högskolan Kristianstad: Digital design

“Programmet Digital design ger dig en bred förståelse för design och kommunikation av och med digitala medier. Du lär dig att skapa, förbättra och analysera uttrycksformer för olika digitala kanaler. Programmet vänder sig till dig som vill lära dig mer om digitala medier och vill vara med och skapa exempelvis mobila tjänster, datorspel, grafisk kommunikation, utställningar och sociala forum. Du lär dig att arbeta med medier i teknikens framkant såsom augmented reality (AR), virtual reality (VR) och artificiell intelligens (AI). (…) Digital design kombinerar designmässiga, tekniska, kommunikativa och estetiska aspekter av digitala medier. Du får lära dig att skapa goda upplevelser för användare genom interaktionsdesign och kombinera användbarhet och estetik i olika gränssnitt. Du lär dig att arbeta med sociala medier där användare samarbetar kring och delar information. Du lär dig även att skapa, förbättra, analysera och kritiskt granska digitala produkter, tjänster och upplevelser i olika digitala kanaler och format. Genom att kombinera studier inom design, medier, kommunikation och teknik lär du dig att designa budskap och att skapa flexibla digitala designlösningar med bredd och kvalitet. Digital design fokuserar på att utforska bryggan mellan människor och teknik genom gestaltande av design, interaktionsdesign och webbteknik. Vi utgår från informatik, designvetenskap och grafisk design; vetenskapliga ämnen som utvecklar kunskap om människors design och bruk av IT i individuella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang.”

Tidigare redogjorde jag för hur de olika skolorna redogör för ämnet interaktionsdesign. Något som också är intressant är egentligen vad en interaktionsdesigner gör/förväntas göra. 

Jag tycker att det finns en skillnad i frågan “Vad är interaktionsdesign?” och “Vad gör en interaktionsdesigner?”, där den första frågan fokuserar mer på ämnesinnehåll medan den sista riktar blicken mer mot vilka kompetenser en interaktionsdesigner förväntas ha. Men i slutändan går de ändå hand i hand, upplever jag, eftersom ämnesinnehållet anger riktningen för vad en interaktionsdesigner bör kunna/göra. 

Vad gör en interaktionsdesigner?

För att besvara frågan om vad en interaktionsdesigner förväntas göra/kunna utgick jag från de tidigare nämnda universiteten och plockade ut text som jag ansåg vara relevant för frågeställningen:

Stockholms universitet: Kandidatprogram i interaktionsdesign

Framgår inte explicit.

Mälardalens universitet: Interaktionsdesign – informationsdesign

Framgår inte explicit.

Linneúniversitetet: Interaktionsdesigner

“Som interaktionsdesigner arbetar du inom ett aktuellt och snabbt växande område där teknik och användarvänlighet alltid är i fokus. Du skapar förutsättningarna för att vi människor ska kunna leva och arbeta med tekniken i vår vardag. En interaktionsdesigner förstår, utformar och analyserar samspelet mellan människa och teknik. Det kan handla om webbsidor, programvaror eller produkter. Han/hon har även en god förmåga att se hur människor använder tekniken, både professionellt och till vardags, samt hur den påverkar våra liv. Ambitionen är att tillgodose de behov och svagheter vi människor har genom att utforma gränssnitt som stöder oss i vårt arbete.”

Högskolan i Borås: Kandidatprogram i Digital informationsdesign och utveckling

Framgår inte explicit.

Högskolan Kristianstad: Digital design

Framgår inte explicit, men snuddar vid ämnet: “skapa goda upplevelser för användare genom interaktionsdesign och kombinera användbarhet och estetik i olika gränssnitt.”

Min tolkning är att interaktionsdesign* fokuserar på att skapa användarvänliga och meningsfulla interaktioner mellan människor och digitala eller fysiska produkter, system eller tjänster. Målet med interaktionsdesign är att optimera användarupplevelsen (UX) genom att förstå användarnas behov, mål och beteenden och sedan designa gränssnitt och interaktioner som möter dessa behov på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Interaktionsdesign innefattar både UI (User Interface)* och UX (User Experience)* och fungerar som en bro mellan de två. UX är det övergripande konceptet och målet, interaktionsdesign är den praktiska designen av användargränssnittet som bygger på UX-principer, och UI är det synliga resultatet av den designen. Alla tre är viktiga för att skapa en positiv och effektiv användarupplevelse.

* UI (User Interface) Design: UI-design handlar främst om utformningen av det visuella gränssnittet som användarna interagerar med. Det inkluderar aspekter som färgscheman, typografi, ikoner, knappar och layout. Målet med UI-design är att skapa ett visuellt attraktivt och användarvänligt gränssnitt.

* UX (User Experience) Design: UX-design fokuserar på hela användarupplevelsen, inklusive användning av produkten eller tjänsten. Det innebär att förstå användarnas behov och mål, och att skapa en användarcentrerad design som ger en positiv upplevelse. UX-design handlar om att skapa en tillfredsställande användarresa.

* Interaktionsdesign: Interaktionsdesign ligger i gränslandet mellan UI och UX. Den omfattar skapandet av interaktionsflöden och gränssnittselement som gör det möjligt för användarna att interagera med systemet eller produkten. Interaktionsdesigners fokuserar på att göra dessa interaktioner effektiva, effektiva och användarvänliga. Det innebär att de måste överväga både det visuella utseendet (UI) och användbarheten och användarupplevelsen (UX).

Sammanfattningsvis är interaktionsdesign en del av processen som tar hänsyn till både UI och UX. Det handlar om att skapa de konkreta gränssnitten och interaktionerna som användarna kommer att ha med produkten eller tjänsten, medan UX-designen är bredare och omfattar hela användarupplevelsen. Interaktionsdesign är därför en viktig komponent för att förbättra användarupplevelsen genom att skapa väl utformade och användarvänliga gränssnitt och interaktioner.

I denna resa till att bli interaktionsdesigner kommer jag att utgå från totalt tre olika universitet och två högskolor (totalt fem eftergymnasiala utbildningar) för att skapa mig en fördjupad förståelse om yrket som interaktionsdesigner. Under kategorin “Utbildning” kommer jag även att publicera tips som jag hittar och anser vara användbara längs vägen.

Vad är interaktionsdesign?

För att svara på den frågan valde jag ut tre universitet som antingen erbjuder kandidatprogram i interaktionsdesign eller ger möjlighet att arbeta som interaktionsdesigner efter avlagd examen:

Stockholms universitet: Kandidatprogram i interaktionsdesign

“Interaktionsdesign handlar om hur interaktiv teknik bäst designas för att motsvara människans behov. User experience (UX) och användarcentrerad design är begrepp som blir mer och mer aktuella i dagens teknikutveckling. Tre ledord inom interaktionsdesign är: effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredställelse. Bra och kreativ interaktionsdesign som förenklar och ökar användbarheten behövs i allt från digitala tjänster till elektroniska produkter. Därför handlar interaktionsdesign om att förstå såväl teknikens möjligheter som människans behov.”

Mälardalens universitet: Interaktionsdesign – informationsdesign

“Interaktionsdesign har informationsdesign som huvudämne. (…)  Interaktionsdesign handlar om att designa gränssnitt som gör interaktionen mellan människa och teknik så väl fungerande som möjligt, utifrån människans perspektiv, behov och önskemål, det vill säga UX – user experience.”

Linneúniversitetet: Interaktionsdesigner

Framgår inte explicit.

Ytterligare två högskoleutbildningar som närmar sig området är följande (den första uttrycker dock inte explicit att man kan arbeta som interaktionsdesigner efter avlagd examen):

Högskolan i Borås: Kandidatprogram i Digital informationsdesign och utveckling

Framgår inte explicit.

Högskolan Kristianstad: Digital design

Framgår inte explicit, men snuddar vid ämnet: “goda upplevelser för användare genom interaktionsdesign och kombinera användbarhet och estetik i olika gränssnitt.”

Nu när jag har avslöjat vår kommande flytt är det dags att dela vår inredningsresa med er, som faktiskt började redan i våras. Jag har spenderat timmar i Photoshop och på Pinterest där jag har skapat moodboards för hur vi kan renovera och inreda rummen. Ännu är inget definitivt beslutat ännu, och vi (läs: jag) är i ständig svängning när det gäller vilken inredningsstil vi ska sträva efter.

Ofta har jag svårt att visualisera exakt hur våra idéer skulle se ut i verkligheten, speciellt när det gäller badrummet på nedervåningen. Det är egentligen främst på grund av värmepumpen som tar upp en hel del utrymme där. Så jag gick på jakt efter en lösning och hittade ett 3D-modelleringsprogram: SketchUp. Till skillnad från alla gånger jag har försökt lära mig nya program det senaste året (exempelvis Blender och Unreal Engine), så bestämde jag mig för att inte ge upp den här gången. Och hörni, tro det eller ej, det gick förvånansvärt snabbt att komma igång! På bilden ser ni min första preliminära skiss.

Nu har jag dock en helt ny (bättre?) idé på gång som handlar om att slänga ut badkaret på övervåningen, flytta upp tvättmaskinen och torktumlaren från nedervåningen och bygga in dem i badrummet på övervåningen – så att det blir som en tvättstuga. Men då uppstår frågan: vad gör vi med allt utrymme på nedervåningen? Hur inreder vi där?

Nästa SketchUp-projekt som jag ska ge mig in på är våra vägghängda sängbord. Själva idén kring vägghängda sängbord är inget som är hugget i sten ännu, men vi vill gärna att sovrummet ska efterlikna Alexandra Brings, så det blir nog något åt det hållet i alla fall.

Kan ni förstå att det redan är första september? Tiden har verkligen flugit iväg och under det senaste året har jag (som vanligt) varit engagerad i en mängd olika projekt:

• Inledningsvis avslutade jag mina masterstudier på topp i början på året. Sedan dess har jag kastat mig in i en hel drös av olika projekt där jag har satsat en större del av min hjärnkapacitet –  från att gräva djupt i PPL-teori, till att designa webbsidor och (håll i hatten!) bli riktigt bra på att laga god mat (ja, det är sant!).
• Dessutom har jag tillsammans med A arbetat på att utveckla en (väldigt spontan men rätt unik) affärsidé.
• Just nu är vi i en surdegsbrödsfas här hemma, och bakar minst ett bröd i veckan. Surdegsfebern har tagit över en del av vår vardag, och det kan vara så att jag har råkat beställa hem fyra böcker om surdegsbröd som trillade ner i brevlådan tidigare i veckan.

Även om de mest minnesvärda ögonblicken och projekten får förbli hemliga, så har jag en nyhet att dela med er: vi ska flytta!

Helt ärligt, jag kan knappt tro det själv. Lägenheten som jag har delat så många minnen med, både glada och sorgsna, är på väg att bli historisk. Min allra första egna lilla vrå, där jag har upplevt så många minnesvärda stunder. Jag är SÅ tacksam för allt det har gett mig.

Nu står ett helt nytt kapitel i livet för dörren, fyllt med spännande renoveringar och allt vad det innebär. I mån av tid kommer jag att dela några DIY-projektidéer här på bloggen.  Jag är superpeppad och redo att kasta mig huvudstupa in i dessa projekt – allra helst… NU! Men jag får tråkigt nog “härda ut” lite till.

29 juli. Efter två dagar i Imperia bestämde vi oss för att åka vidare till Monaco. Vi köpte glass på Rossi La Bottega del Gelato och hoppade därefter på en Hop-on Hop-Off buss i centrum.

Därefter åkte vi till Nice…

… Och vidare till Cannes. På kvällen campade vi på Camping Azur Rivage – Saint-Raphaël och tog ett kvällsdopp i havet.

30 juli. Dagen efter åt vi (såklart) baguette till frukost och åkte till Saint-Tropez. Vi promenerade omkring i värmen och köpte glass på Raimo Glacier St. Tropez. På eftermiddagen åkte vi mot Paris och campade på Camping de Thoissey – Val de Saône*** – Porte Dombe Beaujolais.

31 juli. Efter Frankrike-resan 2019 så har jag varit riktigt sugen på att åka tillbaka till Paris, bara för att äta bolognese på La Source igen. Och nu hade vi ju flera dagar tillgodo, så vi bestämde oss för att åka dit tillsammans. Först köpte vi frukost på Marie Blachère Boulangerie Sandwicherie Tarterie.

När vi kom fram i Paris så var klockan runt lunch-tid, så vi promenerade ganska omedelbart i regnet till La Source. Tyvärr inte lika gott som jag minns det men fortfarande en restaurang värd att besöka om man är i Paris. Jag och A beställde även våra första crepes: en med nutellafyllning och en salted caramel.

Sedan promenerade vi till Eiffeltornet. Vi ställde oss i kö för att köpa biljetter till toppen av tornet, men då det fanns en risk att toppen skulle stängas av (pga ösregn) så valde vi att skippa biljetterna. Paris var inte heller något som någon av oss var sugna på att utforska vidare (då vi båda hade varit här tidigare). Istället påbörjade vi vår hemfärd.

1 augusti. Vår första dag hemma i Skåne! Man kan ju tänka sig att vi borde ha varit less på italiensk pizza, pasta, glass och desserter. Men icke! Det absolut första vi gjorde när vi kom hem var att plocka fram pastamaskinen och göra egen pasta samt tiramisu. Fruktansvärt gott, och vi har numera blivit pasta-fantaster!

Hyrbilen lämnade vi tillbaka två dagar senare. Under hela vår resa åkte vi ca 900 mil från dörr till dörr (lite mer än 8 879 km) – med andra ord ca 100 mil mer än under vår semester i USA. Konstigt nog känns det inte som det? (Vi har ju såklart hunnit med mer än vad jag skriver om på bloggen också). Dessutom kom vi hem ca en vecka tidigare än vad vi hade räknat med, eftersom vår resa till Aten inte blev som tänkt. I efterhand känner vi båda en lättnad: det har varit otroligt skönt att få spendera fler dagar här hemma i Sverige!

25 juli. Nästa dag stannade vi spontant för vinprovning. Därefter åkte vi vidare till Pisa tornet och sedan till Camping Framura där vi mötte upp E, S och C. Det blev såklart vår favoriträtt till middag: risotto med stek. På kvällen promenerade vi ner till byn och köpte dessert.

26 juli. Morgonen därpå promenerade jag, A, E, S och C till tågstationen, köpte dagspass och insåg ganska snart att man inte fick ha flipflops/shoes with open-toe på tåget. Det fanns med andra ord inget annat alternativ än att promenera hela vägen tillbaka till campingen för att byta skor.

Därefter tog jag, A och C bilen till Levanto, och åkte tåg in till fem små byarna. Första stoppet var Monterosso, där vi köpte pizza på Lap’s ristorante, pizza & drink. Vidare åkte vi till Vernazza där vi köpte riktigt god gelato på Gelateria Vernazza, följt av en längre promenad i byn. Otroligt mycket turister och nästintill omöjligt att komma av/på perrongen, men helt klart värt att besöka minst en gång i livet. Efter Vernazza åkte vi vidare mot nästa by på vår reselista, Manarola. Men på grund av värmen och alla turister (fullspäckade tåg, svårt att komma av/på) så valde vi att ta nästkommande tåg tillbaka till campingen.

Fun fact: jag och C tjafsade med en ficktjuv i Monterosso som vi hade observerat både när vi åkte till och från byn. Det är för övrigt ett tips: håll utkik efter ficktjuvar! De byter gärna kläder och bär på gravidmagar som inte är äkta (för att ha något att skylla sin “oskuld” på).

A och S vågade sig på de största vågorna jag någonsin har sett.

27 juli. Morgonen därpå handlade vi på Eurospin och Conad inför vår hemresa. Därefter åkte vi till Portofino, som vi dessvärre inte kunde ta oss in i på grund av en ZTL-zon som inte gick att ta sig kring. Istället åkte vi vidare till Camping Eucalyptus i Imperia, lagade spagetti med köttfärssås till lunch, och tog ett kvällsdopp tillsammans med E, S och C vid stranden. På kvällen köpte vi middag på Ristorante Pizzeria La Mirage.

28 juli. Även nästkommande dag spenderades i Imperia. Först köpte vi frukost på Conad (tips: de har riktigt god foccacia!). Sedan åkte vi till en badplats som låg mellan San Lorenzo al Mare och Port-maurice. När kvällen började närma sig så promenerade vi återigen till Ristorante Pizzeria La Mirage. Jag och A körde all in (så pass att servitrisen var förvirrad över mängden mat som vi ville beställa). Det blev en insalata caprese, agnolotti al funghi porcini con crema di tartufo, en pizza funghi porcini och en gnocci al pesto con patate e fagiolini.

För att inläggen inte ska bli alltför långa så har jag valt att dela upp dem i flera inlägg. Klicka här för att komma till Europaresan del 6.